2. 2008-05-20 06.01På aktiemarknaden finns ett sådant företag börsnoterat, Oriflame. Det har tidvis varit en lysande affär för aktieägarna. Här är en aktieanalys som berättar om den tidvis skakiga färden:
http://www.avanza.se/aza/press/press.jsp?article=18760
--------
Det finns flera olika företag som sysslar med nätverksmarknadsföring. Förutsättningarna för den som engagagerar sig kan variera en hel del.
Baksidorna av sådan marknadsföring är uppenbar: Det blir lätt ett pyramidspelstänkande, där den som kommer in tidigt i bolaget har bättre förutsättningar att bli en vinnare, än den som engagerar sig vid ett senare tillfälle. En annan nackdel är att vänner, bekanta och sådana som finns i ens närhet kan känna sig som "objekt" och uppleva att de blir påtrugade varor de inte är intresserade av.
En del nätverksföretag har fortlevt under många år. Tupperware med sina kvalitetsprodukter i plast är ett exempel. Andra är dagsländor, där grundaren ganska snabbt plockar hem vinsten och försvinner. Sådana nätverk upphör att fungera efter några år, och lämnar många besvikna försäljare i sticket. Speciellt i Norge har problemen varit stora, eftersom att de har en lagstiftning som är vag.
Det är ganska vanligt att ungdomar och yngre engageras sig, men när de bearbetat alla i sin närhet, så brukar entusiasmen avta, i takt med att de hägrande inkomsterna uteblir.
Min perspnliga uppfattning är att det är lättare att tjäna pengar på aktiemarknaden än genom att delta i ett nätverk.
De större nätverken, som tex. Amway erbjuder utbildning och seminarier. Storsamlingarna kan tidvis vara både underhållande och manipulativa. Det går nog inte att komma ifrån att sådana samligar även har en "doft av amerika".
Akilleshälen brukar vara förtjänsten. Den blir sällan så god som nybörjaren först tänker sig. Skillnaden mot ett vanligt arbete är uppenbar: I nätverket krävs diciplin om det skall bli framgång, eftersom att det inte finns några fasta arbetstider. Inte heller finns någon begynnelselön eller någon form av anställningstrygghet.
Det kan vara svårt att genomskåda att de flesta i ett nätverk inte tjänar några större summor, eftersom att de som talar varmt för saken inte säger hela sanningen.
Jag frågade vid ett tillfälle en god vän, vad det var för skillnad mellan nätverkets affärsidé och coop konsums kooperativa tanke. Det visade sig inte vara helt lättutrett. I det senare fallet finns givetvis butiker, och blå varor som skall kunna säljas billigare eftersom att de inte har någon reklam.
I nätverket slipper man butikskostnaden. Å andra sidan kan fraktkostnader och liknande lätt skjuta i höjden, eftersom att man inte som privatperson kan köpa in ett stort parti varor på en lastpall från en långtradare.
Det är inte heller helt lätt att som nätverkare sälja varor som de flesta kan köpa för en spottstyver på större marknader. Visserligen hävdar den som är nätverksförsäljare att han säljer en kvalitetmässigt bättre produkt, men frågan är hur många kunder som är beredda att betala för detta.
Ett exempel: Kaffe kan kosta 420 kr för ett kilo om man köper det via nätverket. Den som nöjer sig med "vanligt" kaffe kan köpa det betydligt billigare på varuhus. Det är likadant med bilpolisch, tandkräm, tvättmedel eller plastburkar.
Argumentet för varför man skall gå in i ett nätverk, är vanligen att det blir billigare varor om man går samman. Det stämmer säkert, eftersom att reklamkostnaderna försvinner. Men konstigt nog så är det sällan som kunden upplever att nätverkspriserna ligger under de priser som finns på butikernas egna märkesvaror.
Hur mycket kan då en duktig nätverksförsäljare tjäna under en månad?
Egendomligt nog så finns det få som kan svara på frågan. Dvs. Svaret blir teoretiskt. Den som engagerar sig i nätverket är vanligen tyst. När han slutligen tröttnar, så framkomer det att ett vanligt arbete inom vården, som städare eller att köra lastbil hade gett betydligt mera, och framförallt säkrare och mer regelbundet.
-----