Extra skatt på bonusar förordas

Frankrike och Storbritannien planerar att införa en ny hög skatt (exklusive andra inkomstskatter) på bonusar som överstiger knappt 300 000 kronor. I Frankrike uppskattas att mellan 2 000 och 3 000 personer kommer att beröras. I Storbritannien talas det om att den nya skatten kan dra in drygt sex miljarder kronor till den brittiska statskassan. Även Tyskland och Grekland har ställt sig positiva en liknande skatt.

Enligt Ulla Andersson, ekonomipolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tänker partiet föreslå att Sverige ska införa en skatt på bonusar.

Sverige har dock redan väldigt höga skatter, bland annat den näst högsta aktie- och kapitalskatten i EU och OECD, enligt Aktiespararnas skatteundersökning. Dessutom visar Skattebetalarnas Förening i en rapport att Sverige den 1 januari i år tog hem titeln ”världens högsta marginalskatt”. Trots att inkomstskatter sänkts och gränsen för statlig skatt höjts i Sverige hamnar vi i topp med en marginalskatt på 56,7 procent.

Nya bonusregler trädde i kraft den 1 januari i år och gäller för i princip samtliga finansiella företag under Finansinspektionens tillsyn. De nya reglerna bygger på EU-kommissionens rekommendation om ersättningspolicy inom finanssektorn. Bonusar förbjuds inte, utan ska främja långsiktighet och inte sporra till överdrivet risktagande.

Bonusreglerna innebär bland annat att för alla anställda som kan påverka risknivån i bolaget ska minst 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp i minst tre år. I vissa lägen, exempelvis om resultatet försämrats kraftigt, ska ersättningen kunna minskas eller falla bort.

Aktiespararna ser över sin Ägarstyrningspolicy, och om bland annat ersättningar till personer i ledande befattningar. Förbundet för bland annat diskussion om det överhuvudtaget är lämpligt att börsbolagens högsta ledning (VD och finanschef) deltar i kortsiktiga bonusprogram med kontant utbetalning på grund av risken för att kortsiktiga beslut då kan fattas.

Webbfrågan: Bör det införas en extra skatt på kortsiktiga bonusar (rörliga ersättningar) för anställda i finansbranschen?
60 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (18–25 januari) anser att det bör införas en extra skatt på kortsiktiga bonusar, för bonusar och ”guldsoten” i bland annat bankerna ledde till finanskrisen.

22 procent tycker däremot inte att en bonusskatt bör införas, för Sverige har redan världens högsta marginalskatt. Det är bättre om kunder, medier och ägare reagerar och agerar.

18 procent är tveksamma. En bonusskatt antas bara höja de fasta lönerna rejält, och bonusar borde förbjudas i alla samhällsekonomiskt riskfyllda branscher.

Totalt 659 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om att VD:ar väljs till ordförande i samma börsbolag) hittar du här.

Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”… En högre skatt skulle göra det mindre intressant att utbetala bonusar. Dåligt förtroende för bankerna bidrar till en allmän frågeställning i samhället om det är hederligt eller inte och att det då blir mer OK att ruffa åt sig för alla när möjlighet ges.”
• ”Hut och hyfsning, vett och bildning är bevingade ord om vad som krävs av medborgarna (eleverna). Jag förstår inte hur man vågar, men man litar väl på att folk är inaktiva när det gäller en så enkel sak som att byta bank eller åtminstone flytta pengarna till en bonusfri bank, till exempel fristående sparbanker eller Internetbanker.”
• ”Otroligt att vissa banker … håller på med bonusar. SE-banken som tydligen missköts så utdelningen slopas … är väl ett typiskt exempel. Mot skatter, men …”
• ”Det kommer aldrig att gå att konstruera ett fungerande regelverk för ’straffskatt’ på osunda bonusar. Nya kryphål kommer att uppfinnas. Och vilka tidsperspektiv ska gälla? Tre års ’frysning’, som diskuterats, är ju faktiskt kortsiktigt i ett företags utvecklingsperspektiv. Jag har egna erfarenheter från finansbranschen av att beslut fattats utifrån hur bonusen påverkas, i stället för vad som vore bäst för företaget. Verkligheten har ju också visat att ägaransvar inte fungerar heller.”
• ”Om man stannar upp ett tag och funderar ... så är bonus en stöld från ägarna! Bonus är vanligt och möjligt på grund av korsägande, och att alla i direktörsmaffian är ’du’ och ’bror’ med hela gänget. Om du klappar mig på ryggen så klappar jag dig. Rent moraliskt är bonus en stöld från aktieägarna. Företagsledningarna kan roffa åt sig utan att ägarna kan göra något åt saken. Tänk om du hade en expedit i din affär, som höjde sin egen lön och gav sig själv belöningar ur kassan. Det är exakt vad som sker i våra bolag!”
• ”Eftersom bankdirektörerna nallar av andras pengar till sina bonusar kommer de bara att höja uttaget för att kompensera för en höjd skatt. Endast staten kommer att tjäna på idén medan vi aktieägare förlorar än mer.”
• ”Jag svarade nej. Jag tycker varken extraskatt eller förbud är en lämplig väg. Det är företagsledningarna och styrelserna som måste se till att bonusprogrammen har rimliga villkor och inte gynnar kortsiktigt risktagande. Detta gäller för alla branscher anser jag.”
• ”Sant, direktörerna kommer bara att höja sina bonusar för att kompensera för skatten. Hela vinsten går ju redan nu till bonusar i vissa banker. Snart blir det nyemission varje år för att klara bonusarna. Aktieägarna måste stoppa plundringen och få betalt för det är ju de som är ägarna av företagen.”
• ”Staten ska inte lägga sig i lönebildningen har det låtit länge och staten har hållit sig borta på området. Varför nu detta intresse för finanssektorns lönebildning. Tror vi att vi får det bättre om andra får det sämre? Ska samma regelverk tillämpas i statens egna bolag SBAB?”
• ”Vi är ute på farliga vägar om vi ska låta politikerna bestämma löner och ersättningar i företagen. Det är ägarna som ska bestämma om löner och ersättningar. Jag tror inte att ägarna vill betala ut en krona för mycket. Inom finansbranschen är risken stor att duktiga medarbetare startar eget. Vill man behålla dem måste man betala.”
• ”Inte ens Ohly verkar bry sig och de riktiga partierna håller ju bara på med om folk ska jobba eller leva på bidrag.”

Globalt regelverk förordas
70,3 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 12 och 19 oktober 2009 ansåg då att det ska finnas ett globalt regelverk för bonusar och belöningsprogram i banker och andra finansinstitut – för kortsiktiga bonusprogram ansågs ha skapat finanskrisen genom ett för högt risktagande. 18,4 procent röstade nej, för ersättningar tycktes vara en ägarfråga – politiker ska inte byråkratisera allt. 9,2 procent var tveksamma, de ansåg att politikerna hellre skulle införa höga skatter på bonusarna. 2,1 procent svarade vet ej.

”Boven bakom finanskrisen”
46 procent dem som röstade på webbfråga mellan den 25 maj och 1 juni 2009 ansåg att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Bonushysterin ansågs vara boven bakom finanskrisen. 30 procent tyckte inte att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Det är känsligt med tanke på den tidigare löntagarfondsdebatten. 24 procent ansåg att regeringen kanske agerar rätt, men hög avkastning ska vara ett överordnat mål.

”Bonusfrågan var droppen”
62 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 16 och 23 mars 2009 uppgav då att deras förtroende för storbankerna har minskat på grund av finansoron och debatten om chefsersättningar. Bonus- och lönefrågorna var dock droppen. 29 procent svarade också att deras förtroende minskat, för dålig riskhantering har lett till nyemissioner och kapade aktiekurser. 6 procent röstade nej, för finanskraschen var svår att förutspå. 2 procent svarade också nej, för de högsta chefernas ersättningar sänks ju. 1 procent svarade kanske/vet inte.

”Fast lön bör räcka”
67 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 9 och16 mars 2009 tyckte då att bonus- eller incitamentsprogrammen ska slopas, en hög fast lön bör räcka. 25 procent av tyckte att ett rimligt tak på ett bonus- eller incitamentsprogram är högst 30 procent av den fasta lönen. 4 procent svarade 31–50 procent, 3 procent röstade på 71–100 procent och 1 procent tyckte att 51–70 procent är rimligt.

Regleringar och låsning förespråkas
61 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 3 och 10 november 2008 tyckte då att det var rimligt att bonus- och belöningsprogram skulle regleras politiskt eller låsas under en längre tid – det borde alltså finnas lagar och regler för bonusar. 21 procent var emot detta för aktieägarna ska bestämma ersättningssystemen, och olika bolag behöver olika lösningar. 18 procent var tveksamma – ingen mer politisk byråkrati behövs, men eventuella bonusprogram ska gälla för flera års arbete.

Relaterad länk
”Bankbonusar kritiseras igen”
(Aktiespararna, 2010-01-11)