Swedbank stoppar bonusutbetalningar

Swedbank skriver i ett pressmeddelande att bonusstoppet gäller i de fall där anställningsavtalen ger banken ensidig beslutanderätt i frågan. Merparten av avsättningen för upparbetade rörliga ersättningar under 2009, som fram till och med tredje kvartalet uppgick till drygt 400 miljoner kronor, återförs således till banken.

Banken skriver att tillsammans med tidigare under året återförda uppskjutna ersättningar inom den baltiska bankrörelsen beräknas den totala redovisade rörliga ersättningen för 2009 uppgå till 17 miljoner kronor. Pengarna är framför allt ämnade för verksamheten i Norge.

– Aktiespararna har kritiserat storbankernas excesser och ersättningssystem de senaste åren. Förbundet välkomnar därför Swedbanks beslut om att stoppa merparten av bonusutbetalningarna för 2009. Bonusarna blir lätt en förtroendefråga som slår tillbaka på styrelsen och bolaget. Förhoppningsvis blir Swedbanks beslut ett startskott för att återta delar av det förtroende som banken förlorat under de senaste åren. Jag hoppas också innerligt att fler banker tar intryck av Swedbanks agerande i denna fråga, säger Günther Mårder.

Swedbanks VD, Michael Wolf, understryker att han fortfarande anser att en kombination av fast och rörlig lön är det bästa för bankens aktieägare och kunder, men att banken i framöver ska arbeta för långsiktighet i bonussystemen.

Swedbank, som väntas redovisa en förlust på omkring 10 miljarder kronor för 2009, har fått statligt bankstöd och gjort två nyemissioner. Även SEB och Nordea har gjort stora avsättningar (för 2009) för eventuella bonusutbetalningar.

FI kritiserar bonusar
Under november 2009 genomförde Finansinspektionen, FI, en enkätundersökning bland ett urval av banker, värdepappers-, försäkrings- och fondbolag. Enkäten innefattade samtliga anställda på bolagen. Undersökningen speglar förhållanden innan regler för utformandet av ersättningssystem i finanssektorn existerade.
 
Undersökningen visar att närmare 60 procent av de anställda fick någon form av rörlig ersättning. I genomsnitt uppgick den rörliga ersättningen till 16 procent av den fasta lönen för 2008, vilket motsvarar cirka två månadslöner. Nära nog all rörlig ersättning för 2009 tjänades in under ett år eller mindre och betalades ut inom ett år. Endast 40 procent av all rörlig ersättning baserad på kvantitativa kriterier var riskjusterat.

Rapporten understryker behovet av mer långsiktighet i ersättningssystemen. FI:s nya regler för rörliga ersättningar trädde i kraft den 1 januari 2010. Finansföretagens ersättningssystem ska framöver främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande.

”Slopa bonus för VD och finanschef”
De politiska diskussionerna och de nya reglerna kring bonusar handlar dock mest om hur olika system ska vara konstruerade. Aktiespararnas Günther Mårder har ifrågasatt om bolagens högsta ledning alls ska kunna få bonus.

– Frågan är om det överhuvudtaget är lämpligt. Det är oerhört svårt att konstruera ett rörligt ersättningssystem som inte leder till ett kortsiktigt agerande och tänkande. Detta är särskilt farligt eftersom VD ska arbeta med långsiktigt värdeskapande, sade Günther Mårder i en intervju i SvD i mitten av januari.

Kritiken riktar sig särskilt mot kontanta bonusutbetalningar. Långsiktiga aktiesparprogram (incitamentsprogram), som riktar sig till flertalet anställda – även VD, ses emellertid som positivt. Däremot tycker Günther Mårder att optionsprogram ofta har en tendens att bli skeva.

Att utöver VD även exkludera finanschefen i alla börsbolag från bonusprogram motiveras av att denne har stor påverkan på bolagens redovisning.

Enligt Günther Mårder finns det en press att leverera ständiga framgångar på kvartalsbasis med kortsiktiga bonussystem – ”och i dessa lägen kan det vara frestande att frisera redovisningen”.

Att slopa bonusen för VD och finanschef kan också ha en återhållande effekt för hela bolaget. Enligt Günther Mårder sätter VD:n ribban för hela organisationen. Om VD inte har bonus blir det svårare för ersättningarna till övriga att sticka iväg.

”Inför en extra skatt på kortsiktiga bonusar”
60 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 18 och 25 januari anser att det bör införas en extra skatt på kortsiktiga bonusar (rörliga ersättningar) för anställda i finansbranschen, för bonusar och ”guldsoten” i bland annat bankerna ledde till finanskrisen. 22 procent tycker däremot inte att en bonusskatt bör införas, för Sverige har redan världens högsta marginalskatt. Det är bättre om kunder, medier och ägare reagerar och agerar. 18 procent är tveksamma. En bonusskatt antas bara höja de fasta lönerna rejält, och bonusar borde förbjudas i alla samhällsekonomiskt riskfyllda branscher.

Globalt regelverk förordas
70,3 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 12 och 19 oktober 2009 ansåg då att det ska finnas ett globalt regelverk för bonusar och belöningsprogram i banker och andra finansinstitut – för kortsiktiga bonusprogram ansågs ha skapat finanskrisen genom ett för högt risktagande. 18,4 procent röstade nej, för ersättningar tycktes vara en ägarfråga – politiker ska inte byråkratisera allt. 9,2 procent var tveksamma, de ansåg att politikerna hellre skulle införa höga skatter på bonusarna. 2,1 procent svarade vet ej.

”Boven bakom finanskrisen”
46 procent dem som röstade på webbfråga mellan den 25 maj och 1 juni 2009 ansåg att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Bonushysterin ansågs vara boven bakom finanskrisen. 30 procent tyckte inte att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Det är känsligt med tanke på den tidigare löntagarfondsdebatten. 24 procent ansåg att regeringen kanske agerar rätt, men hög avkastning ska vara ett överordnat mål.

”Bonusfrågan var droppen”
62 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 16 och 23 mars 2009 uppgav då att deras förtroende för storbankerna har minskat på grund av finansoron och debatten om chefsersättningar. Bonus- och lönefrågorna var dock droppen. 29 procent svarade också att deras förtroende för bankerna hade minskat, för dålig riskhantering har lett till nyemissioner och kapade aktiekurser. 6 procent röstade nej, för finanskraschen var svår att förutspå. 2 procent svarade också nej, för de högsta chefernas ersättningar sänks ju. 1 procent svarade kanske/vet inte.

”Fast lön bör räcka”
67 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 9 och 16 mars 2009 tyckte då att bonus- eller incitamentsprogrammen ska slopas, en hög fast lön bör räcka. 25 procent av tyckte att ett rimligt tak på ett bonus- eller incitamentsprogram är högst 30 procent av den fasta lönen. 4 procent svarade 31–50 procent, 3 procent röstade på 71–100 procent och 1 procent tyckte att 51–70 procent är rimligt.

Regleringar och låsning förespråkas
61 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 3 och 10 november 2008 tyckte då att det var rimligt att bonus- och belöningsprogram skulle regleras politiskt eller låsas under en längre tid – det borde alltså finnas lagar och regler för bonusar. 21 procent var emot detta för aktieägarna ska bestämma ersättningssystemen, och olika bolag behöver olika lösningar. 18 procent var tveksamma – ingen mer politisk byråkrati behövs, men eventuella bonusprogram ska gälla för flera års arbete.

Relaterade länkar
”Bonusstopp på Swedbank”
(DI, 2010-01-27)
”Kortsiktighet och lågt riskmedvetande i de gamla ersättningssystemen”
(FI, 2010-01-26)
”Jag förstår inte hur man vågar”
(Aktiespararna, 2010-01-26)
”Varit svårt att blicka framåt”
(Aktiespararna, 2010-01-15)
”Slopa bonusen för VD och finanschef”
(Aktiespararna, 2010-01-13)