Aktiespararen nr 5/6

Webbkrönika:
Positiv stämning i Sverige

Samtidigt som det råder ekonomisk oreda och en dyster stämning i ett stort antal EU-länder har flertalet svenskar en optimistisk syn på Sveriges ekonomi. Sverige verkar vara ett av de industriländer som klarat finanskrisen och lågkonjunkturens inledning allra bäst.

Den senaste konjunkturbarometern, som Konjunkturinstitutet publicerar och som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 107,7 i februari från reviderade 103,9 månaden före. Enligt en prognosenkät väntade analytiker att indikatorn skulle ha stigit till 104,4 (i genomsnitt). Indikatorn har nu stigit tio månader i rad och nivån signalerar att stämningsläget bland företag och hushåll är starkare än normalt.

Sverige leder EU:s optimistliga
Enligt den senaste stora Eurobarometern, som mäter EU-medborgarnas inställning två gånger per år, visar att svenskarna är mest optimistiska i EU (oktober–november 2009), enligt Dagens Nyheter den 25 februari. 61 procent, som svarat på barometern, tror att ekonomin blir bättre i år och endast 11 procent räknade med en försämring. Motsvarande tal inom hela EU är 28 respektive 31 procent.

När gäller sysselsättningen spådde 47 procent svenskarna att den kommer att förbättras medan 22 procent trodde på en försämring. Inom hela EU hade även jobbpessimisterna övertag – 22 mot 44 procent.

Frågan är hur den positiva stämningen i Sverige påverkar börsen, och i så fall vilka sektorer? Stockholmsbörsen, OMXS PI-index, gick upp med nästan 50 procent under 2009. Detta börsår har dock börjat trevande och index har gått sidledes.

Svensk ekonomi i bra skick
Den 17 februari reviderade finansdepartementet med finansminister Ander Borg (M) i spetsen upp prognosen för Sveriges offentliga finanser. De offentliga finanserna är starkare än väntat och det finansiella sparandet – skillnaderna mellan inkomster och utgifter – väntas vara i balans 2012 och visa överskott 2013. I många andra EU-länder beräknas underskotten bestå betydligt längre.

Den svenska statsskulden var 1 168 miljarder kronor per den 31 januari i år, enligt Riksgälden. Skulden motsvarade cirka 39 procent av bruttonationalprodukten, BNP, vid slutet av 2009, vilket är en minskning från cirka 80 procent 1996. Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i EU. Dessutom spås den svenska tillväxten vara i det absoluta toppskiktet de kommande åren.

Visst har arbetslösheten stigit i Sverige sedan 2008, men antalet sysselsatta var faktiskt högre i slutet av 2009 än i slutet av 2006 – när det var högkonjunktur. Dessutom befarade regeringen i början av finanskrisen att upp till 300 000 skulle förlora sina arbeten, men nu verkar det som att det blir omkring 100 000.

I och med den ekonomiska krisen i många euroländer den senaste tiden har den svenska kronan stärkts gentemot euron, vilket gläder Riksgälden. För varje öre som kronan stärks mot euron kan myndigheten tjäna omkring 48 miljoner kronor, enligt Dagens Industri. I fjol fick Riksgälden nämligen tillstånd av regeringen att låna upp totalt 50 miljarder kronor i utländsk valuta för att spekulera i en kronförstärkning.

En förstärkt krona minskar dock exportindustrins konkurrenskraft i lågkonjunkturen. I början av krisen sjönk kronan kraftigt mot euron och USA-dollarn, bland annat på grund av att Sveriges riksbank sänkte styrräntan mer än vad den europeiska (ECB) gjorde. Den försvagade kronan gav emellertid flera exportbolag positiva valutaeffekter under 2009.

I denna konjunktur verkar det som att det är de svenska konsumenterna som drar ekonomin framåt/uppåt. Detta får sägas vara unikt för Sveriges del, där det brukar vara exporten. Tillverkningsindustrin har det fortfarande kämpigt på efterfrågesidan, samtidigt som privatpersoner har gynnats mycket av ränte- och skattesänkningar.

Storbankerna verkar ha återhämtat sig från krisens värsta härjningar, men nu pekas fastighetssektorn ut som nästa problemområde. Kontorshyror pressas samtidigt som utlåningen till privata bostäder har ökat mycket kraftigt (mer än marknadsvärdet). Om sedan flera EU-länder och USA fortsätter att ha stora statsfinansiella problem kan den svenska återhämtningen sinkas när obalanserna i utlandet måste justeras (nedskärningar och skattehöjningar). Den senaste tidens kronförstärkning kan även missgynna exporten.

Rädsla för krisspridning
Europa har drabbats mycket hårt av finansoron och lågkonjunkturen. Arbetslösheten och budgetunderskotten har stigit kraftigt i många länder. Flera euroländer, som Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien (PIIGS-länderna) har mycket stora statsfinansiella problem. Grekland hotas av kollaps om inte mycket stora besparingar vidtas de närmaste månaderna/åren. Analytiker och placerare är rädda för att den ekonomiska återhämtningen i EU kommer att bromsas in om den grekiska krisen skulle sprida sig.

Om ett euroland ”kollapsar” (eller tvingas överge euron) riskerar hela eurosamarbetet att få mycket stora trovärdighetsproblem, och i förlängningen även hela EU-samarbetet. I dag ingår 16 av EU:s 27 medlemsländer i ränte- och valutasamarbetet (EMU:s tredje steg, och Sverige är med i två av tre steg).

Den nuvarande krisen visar riskerna med att ha en och samma ränte- och valutapolitik i flera olika länder, som inte ligger i fas (och som har olika finanspolitik/förutsättningar). Det ska påpekas att även till exempel Storbritannien, som inte har euron, har mycket stora ekonomiska problem (offentliga underskott under högkonjunkturen hjälpte inte direkt när finanskrisen slog till).