Webbkrönika: Girighet debatteras igen
Bonus- och ersättningsdebatten rasar vidare världen över efter finanskrisens härjningar under 2008 och 2009. Bolag, branscher och marknader har räddats via nyemissioner och statliga krisprogram. Ändå verkar en del höjdare klara sig riktigt bra …
Många anser att ett för högt risktagande (kortsiktig girighet) inom framför allt finanssektorn skapade bank- och kreditkrisen 2008/2009. Det har bland annat lett till att ersättningsregler har stramats åt i sektorn. Långsiktighet och risktagande ska vara i fokus.
I Sverige har förlusttyngda Swedbank valt att stoppa nästan alla bonusutbetalningar för 2009. Detta har retat upp delar av personalen, och speciellt med tanke på att den sparkade, och ytterst ansvarige för problemen i Baltikum, ordföranden Carl Eric Stålberg (som dessutom var anställd av banken), får behålla sitt avgångsvederlag på omkring 3 miljoner kronor. Nordea och SEB har meddelat att de ”måste” fortsätta med både fasta och rörliga ersättningar till nyckelpersoner, för ”sådana är marknadsvillkoren” (några definitiva beslut är ännu inte fattade, och bonusar har temporärt frysts för de högsta cheferna).
Men det finns exempel där tiden verkar ha stannat. Den gamla brittiska butikskedjan Marks & Spencer (M&S) har skaffat en ny VD, nederländaren Marc Bolland. Han får, enligt medieuppgifter, hela 15 miljoner brittiska pund, som är ungefär 174 miljoner kronor, för att ta tjänsten!
I det skuldtyngda Storbritannien har M&S-VD:ns ersättningar skapat häftig debatt. En av de största motståndarna är Pirc, ungefär den brittiska motsvarigheten till Aktiespararna. Hälften av övergångsbeloppet (7,5 miljoner pund) är en engångssumma som ska kompensera Bolland för de bonusar och optioner som han går miste när han lämnar den snabbväxande konkurrenten Morrisons. Utöver grundlönen garanteras Bolland dessutom aktier för 46 miljoner kronor, och han kan också få en bonus på maximalt 29 miljoner kronor under det första anställningsåret.
Filmtips – angående girighet
Snart kommer uppföljaren till 1980-talsklassikern ”Wall Street” – filmen om finansmannen Gordon Gekko, som blir för girig och åker fast för insiderhandel. I den första filmen sade Michael Douglas’ rollfigur Gekko att ”girighet fungerar” (”greed works”).
Uppföljaren Wall Street 2: Money never sleeps (pengar sover aldrig) utspelar sig 2008. Gekko släpps ut från fängelset när finanskraschen är nära stundande. I filmtrailern nedan säger han att ”någon påminde mig om att jag en gång sade: Girighet är bra. Men, nu verkar det som att girighet också är lagligt“ (Someone reminded me that I once said: Greed is good. Well, now it seems greed is also legal).
Lätt att vara efterklok
Efter att bostads- och finansbubblan i USA på allvar sprack i slutet av 2008 har medierna och politikerna letat efter syndabockar, som till exempel giriga företag och VD:ar. Men så här i efterhand, och med lite perspektiv på det hela, kanske det inte är så lätt att peka ut några branscher, företag eller chefer som huvudansvariga.
Människan tenderar ju att följa olika trender, så även inom ekonomiska spörsmål – som aktiehandel. Orsakerna till finanskrisen bottnar kanske i att det stora flertalet anställda, företagare, journalister, konsumenter, låntagare, politiker, sparare med flera under en längre tid byggt på sig för stora risker och/eller skulder. ”Snabba cash” och konsumtionshysteri har förblindat många. Få – länder som medborgare – hade skaffat sig en ekonomisk buffert före nedgången.
Ofta hörs argumentet att det inte funnits tillräckligt med politiska regleringar, och därför blev kreditgivningen (utlåningen) inom exempelvis bostadsmarknaden hysterisk. Andra menar att det var för mycket av politiska regleringar som orsakade krisen, bland annat för att bolåneinstitut ”tvingades” låna ut till mindre kreditvärdiga personer.
Förmodligen ligger sanningen någonstans mittemellan. Många pekar på att kortsiktig girighet, ofta kopplat till olika bonussystem, ökade bolags och ledande tjänstemäns riskbenägenhet.
Ett annat argument som lyfts fram är att de så kallade ratingbolagen, som betygsätter bolag och värdepapper, så här i efterhand inte gjorde ett trovärdigt arbete. Andra menar att myndigheter och politiker inte granskat finansmarknadens aktörer tillräckligt noga, och att dåvarande regler samt sanktionsåtgärder helt enkelt inte nyttjades i tillräckligt stor omfattning.
Relaterade länkar
”Får 174 miljoner för att börja jobba”
(DI, 2010-02-02)
”Stopp för bonusfest men Stålberg behåller fallskärm”
(E24, 2010-02-01)
”Gordon Gekko är tillbaka”
(E24, 2010-02-01)
”SEB öppnar för sänkning av bonusar”
(DN, 2010-01-29)
”Därför fortsätter Nordea att betala miljardbonusar”
(DN, 2010-0128)
”Bra initiativ av Swedbank”
(Aktiespararna, 2010-01-27)
”Sanningen är svår att hantera”
(Aktiespararna, 2009-06-03)
”Lätt och bäst att vara efterklok”
(Aktiespararna, 2009-02-25)
Tack för din rekommendation!
Du måste logga in för att rekommendera.
Du kan bara rekommendera en artikel en gång.